Miljöbarometern
Fjärrvärmebranchen har sedan 1980-talet minskat sin klimatpåverkan tack vare ökad användning av förnybara bränslen. För att nå en helt klimatneutral fjärrvärme krävs att den sista andelen av fossila bränslen fasas ut. Denna indikator mäter andel förnybar fjärrvärmeproduktion på värmeverk inom kommunens gränser.
Förnybara energikällor i fjärrvärmen
Mål 7 Hållbar energi för alla
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Södertälje |
2009 |
81,5 |
|
1 |
Södertälje |
2010 |
85,9 |
|
2 |
Södertälje |
2011 |
81,8 |
|
3 |
Södertälje |
2013 |
89,8 |
|
4 |
Södertälje |
2015 |
82,7 |
|
5 |
Södertälje |
2016 |
87,4 |
|
6 |
Södertälje |
2017 |
90,3 |
|
7 |
Södertälje |
2018 |
88,5 |
|
8 |
Södertälje |
2019 |
87,3 |
|
9 |
Södertälje |
2020 |
67,0 |
|
10 |
Södertälje |
2021 |
69,5 |
|
11 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2009 |
82,6 |
|
12 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2010 |
75,2 |
|
13 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2011 |
78,0 |
|
14 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2012 |
81,4 |
|
15 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2013 |
84,4 |
|
16 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2014 |
84,9 |
|
17 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2015 |
88,1 |
|
18 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2016 |
84,0 |
|
19 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2017 |
93,2 |
|
20 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2018 |
87,4 |
|
21 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2019 |
92,7 |
|
22 |
Stockholms läns kommuner (ovägt medel) |
2020 |
92,0 |
|
23 |
Större stad (ovägt medel) |
2009 |
76,2 |
|
24 |
Större stad (ovägt medel) |
2010 |
69,6 |
|
25 |
Större stad (ovägt medel) |
2011 |
71,9 |
|
26 |
Större stad (ovägt medel) |
2012 |
76,3 |
|
27 |
Större stad (ovägt medel) |
2013 |
72,1 |
|
28 |
Större stad (ovägt medel) |
2014 |
76,0 |
|
29 |
Större stad (ovägt medel) |
2015 |
76,5 |
|
30 |
Större stad (ovägt medel) |
2016 |
75,0 |
|
31 |
Större stad (ovägt medel) |
2017 |
76,9 |
|
32 |
Större stad (ovägt medel) |
2018 |
80,1 |
|
33 |
Större stad (ovägt medel) |
2019 |
77,1 |
|
34 |
Större stad (ovägt medel) |
2020 |
78,6 |
|
35 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2009 |
84,1 |
|
36 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2010 |
82,0 |
|
37 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2011 |
85,3 |
|
38 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2012 |
88,8 |
|
39 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2013 |
88,5 |
|
40 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2014 |
88,6 |
|
41 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2015 |
90,9 |
|
42 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2016 |
90,8 |
|
43 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2017 |
91,0 |
|
44 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2018 |
91,8 |
|
45 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2019 |
91,3 |
|
46 |
Alla kommuner (ovägt medel) |
2020 |
92,1 |
Datakälla: Energimyndigheten och SCB via Kolada
Kommentar
Andelen förnybar fjärrvärmeproduktion har länge varit hög i Södertälje men minskade kraftigt till 67 procent år 2020. Den nivån är lägre än andra jämförbara kommuner.
Vad gör kommunen?
Kommunkoncernen har egen produktion av värme och fjärrvärme. Övervägande delen av fastighetsbolagens egen värmeproduktion består av pellets. Fjärrvärme produceras via Telge Nät i Järna och det delägda bolaget Söderenergi i Södertälje. Andelen återvunna och förnybara bränslen ligger, år 2021 i Södertäljenätet, på 99,2 procent och största delen av utsläppen härstammar från avfallsplast. I Järnanätet produceras fjärrvärmen av havreskal och pellets med låga/inga utsläpp av fossila växthusgaser.
På motsvarande sätt som elen behöver produktionen av fjärrvärme fortsatt optimeras mot rådande omvärldsfaktorer som t.ex. att förbränning av plast avgiftar samhället från bl.a. tungmetaller samt behovet av planerbarhet i elnätet. Fjärrvärme köps in av fastighetsbolagen i kommunkoncernen.