Miljöbarometern
Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga.
Psykiskt välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande i Nationella folkhälsoenkäten
Datakälla: Folkhälsomyndigheten
Trend:
Ingen uppmätt förändring sedan 2020Senaste värdet:
86 % (2021)
Utgångsvärde:
86 % (2020)
Kommentar
Totalt uppger 84 procent av södertäljeborna svar som visar på att de överlag har ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är en något lägre andel än för Sverige som helhet. Tidigare år när frågan varit med i enkäten har Södertälje fått en lägre andel, det vill säga andelen som bedöms ha gott psykiskt välbefinnande utifrån hur de svarat har ökat i kommunen. En betydligt högre andel män än kvinnor bedöms ha gott psykiskt välbefinnande.
Om statistiken
Utfallet baseras på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) där den svarande får ta ställning till en rad påståenden om de senaste 2 veckorna. Påståendena är: "Jag har haft en positiv syn på framtiden", "Jag har känt att jag har varit till nytta", "Jag har känt mig lugn", "Jag har hanterat problem på ett bra sätt", "Jag har tänkt på ett klart sätt", "Jag har känt mig nära andra människor" och "Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting", utifrån detta tas ett samlat mått på psykiskt välbefinnande fram. Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultateten ifrån enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då urvalet svarande kan vara väldigt litet på kommunal nivå.