Miljöbarometern
Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt.
Trångboddhet i flerbostadshus
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2012 |
16,3 |
|
1 |
Riket |
2013 |
17,0 |
|
2 |
Riket |
2014 |
17,3 |
|
3 |
Riket |
2015 |
17,5 |
|
4 |
Riket |
2016 |
18,1 |
|
5 |
Riket |
2017 |
18,4 |
|
6 |
Riket |
2018 |
18,5 |
|
7 |
Riket |
2019 |
18,3 |
|
8 |
Riket |
2020 |
17,4 |
|
9 |
Riket |
2021 |
16,9 |
Datakälla: SCB via Kolada
Kommentar
Trångboddheten i Södertälje ökade mellan 2012 och 2017, men har sedan dess minskat. Den har dock inte minskat så mycket att trenden vänt. Jämfört med trångboddheten i hela Sverige och genomsnittet för jämförbara kommuner har Södertälje en hög trångboddhet, nästan en fjärdedel av invånarna bor för trångt enligt norm 2.
Om statistiken
Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2. Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade.