Miljöbarometern
Det finns en stor skillnad mellan kommuner i vilken grad skyddsbehövande och deras anhöriga kommer i arbete. I denna indikator ingår personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar och som bott i Sverige i 4-6 år.
Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Riket |
2013 |
27,1 |
|
1 |
Riket |
2014 |
30,3 |
|
2 |
Riket |
2015 |
37,2 |
|
3 |
Riket |
2016 |
45,5 |
|
4 |
Riket |
2017 |
47,2 |
|
5 |
Riket |
2018 |
50,7 |
|
6 |
Riket |
2019 |
52,7 |
|
7 |
Riket |
2020 |
48,8 |
|
8 |
Riket |
2022 |
58,5 |
|
9 |
Riket |
2023 |
60,0 |
Datakälla: STATIV från SCB via Kolada
Kommentar
Över 60 procent av skyddsbehövande och anhöriga i Södertälje kommun har kommit i arbete. Det är något högre än statistiken för hela Sverige. Skillnaden mellan män och kvinnor är stor i kommunen, hela 76 procent av männen men endast 50 procent av kvinnorna har kommit i arbete efter 4-6 år i Sverige. Andelen för både män och kvinnor minskade under pandemiåret 2020 men har ökat igen efter det.
Om statistiken
Uppgifterna kommer från STATIV - en longitudinell databas för integrationsstudier som tillhandahålls av SCB.