Miljöbarometern
Indikatorn visar fördelningen av behandlingsmetoder av kommunens avfall. Enligt avfallshierarkin, eller avfallstrappan, ska förebyggande av avfall alltid prioriteras, därefter ska avfall återanvändas, annars materialåtervinnas och om det inte går återvinnas på annat sätt, som genom att bli energi eller konstruktionsmaterial. Det sista alternativet som ska försöka undvikas är att deponera avfallet, alltså lägga det på en soptipp.
Behandling av avfall
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
|
0 |
Kompostering |
2016 |
10,77 |
|
1 |
Kompostering |
2017 |
14,31 |
|
2 |
Kompostering |
2018 |
21 |
|
3 |
Kompostering |
2019 |
27 |
|
4 |
Kompostering |
2020 |
29 |
|
5 |
Kompostering |
2021 |
19,21 |
|
6 |
Kompostering |
2022 |
18,64 |
|
7 |
Kompostering |
2023 |
20 |
|
8 |
Kompostering |
2024 |
25 |
Datakälla: Avfall Sverige
Kommentar
Den vanligaste behandlingsmetoden för avfall är energiutvinning, alltså att avfallet bränns i ett värmeverk så energin i avfallet omvandlas till el, fjärrvärme och fjärrkyla. En sjättedel av allt avfall återvinns som samma material, och en lika stor andel blir konstruktionsmaterial. Sju respektive fyra procent är biologiskt avfall som komposteras eller rötas. Endast två procent av avfallet gick 2024 till deponi, och mängderna som deponeras har minskat de senaste åren.